Soome Instituudi praktikant Kristina Grönqvist luges Põhjamaade kirjanduse nädala raames Ahvenamaa kirjaniku Sally Salmineni romaani “Katrina”
Põhjamaade kirjanduse nädala (link) teemaks on tänavu Ahvenamaa kirjandus. Sellest on toodud välja kaks teost, Karin Erlandssoni noorteromaanide sarja esimene osa „Pärlipüüdja. Legend silmaterast“ (tlk Kadri Okas, Sinisukk, 2019) ja Sally Salmineni romaan „Katriina“ (tlk Emma Rosalinde Haliste, Eesti Raamat, 2021).
Soome Instituudi praktikant Kristina Grönqvist luges „Katrinat“. Tutvu Kristina raamatusoovitusega kahes keeles – kas Kristina emakeeles rootsi keeles või eestikeelses tõlkes (tlk Ruth Laidmets)!
EST
Sally Salmineni romaan „Katriina“ on üks suurima müügieduga Põhjamaade raamatuid läbi aegade ning üks kahest selle aasta Põhjamaade kirjandusnädala temaatilisest raamatust. Romaan ilmus 1936. aastal pärast seda, kui Sally Salminen oli võitnud ühe Soome ja ühe Rootsi kirjastuse korraldatud kirjandusvõistluse. Selle romaani pani ta kirja koduabilisena New Yorgis töötades ja sellest ilmus juba esimesel aastal viisteist trükki. Asjaolu, et ta koduabilisena kirjutas ning ka võitis, märgati ajakirjanduses Ahvenamaast USA-ni ja see tõi talle üleilmse kuulsuse.
Romaanis saab lugeja kaasa elada Katriinale, Pohjonmaa talutütrele Soomest. Juba esimestel lehekülgedel kohtub ta meremees Johaniga, kellega abiellub ja koos lõuna poole Ahvenamaale kolib. Kuigi kohe selgub, et lubatud ilus ja suur talumaja on vaid ilmastiku räsitud popsikoht, kasvab abikaasade vahel jutustuse käigus välja tugev side ja õrnus. See on romaani üks kaunimaid lugusid, kuigi romaani mõnesajal leheküljel leidub peale selle ka muud ilu. Ja viletsust.
Salminen laseb lugeja Katriinale lähedale. Temaga külg-külje kõrval käiakse läbi tule ja vee, nii rõõmus kui kurbuses, noorusest vanaduspäevadeni. Lugu liigub kiires tempos ega peatu pikemalt ühelgi aastaajal ega sündmusel. Katriina silmade läbi näeme lapsi kasvamas ja ühiskonda tasahilju muutumas. Igatsus millegi enama järele kui töö ja toit laual ei mahu küll otseselt tema, küll aga ta poegade mõtteisse. Eriti selgelt tuleb see välja vanimas pojas Einaris, kes juba noorena unistab kapteniametist.
Isegi kui lugejal peaks olema keeruline suhestuda romaani ajaperioodiga, on seda alati võimalik teha Katrina kui naisega. Katriina peab palju taluma – talumeeste riivatuid kommentaare, vastutust pere ja põhimõtteliselt ka perekonna majandusliku olukorra eest –, kuid ta on naine, kes keeldub olemast tähtsusetu ega pisenda end. Ta ei kujutanud ette, et tema koht maailmas saab olema just seal, kuid ta võtab sellest kõik ja jääb iseendaks nii hästi kui suudab. Vahest näeks keegi Katriina elu traagilisena, kuid minu arvates ei oleks Katriina ise sellise arvamusega rahul. Olles raamatu käest pannud, püsib silme ees kujutluspilt suursugusest naisest, kellest eeskuju võtta.
Sally Salmineni tundis suurt huvi ühiskonna vastu. See ilmneb pigem ta hilisemates romaanides, kus ta pärast „Katriina“ edu sai vabamalt öelda, mida soovis. Tema hilisem looming koosneb peale kahe romaani veel novellidest, reisikirjadest ja memuaaridest.
Allikad ja lisalugemist rootsi ja inglise keeles:
Katrina, Sally Salminen 2010 (1936), Schildts förlag AB
Salminen, Sally – Nordic Women’s Literature (nordicwomensliterature.net)
A Maid’s Bestselling Novel – Nordic Women’s Literature (nordicwomensliterature.net)
SWE
Sally Salminens Katrina är en av Nordens största säljsuccéer någonsin och i år en av två temaböcker på den Nordiska litteraturveckan. Romanen gavs ut år 1936 efter att Sally Salminen med den vunnit en romantävling, anordnad av ett finskt och ett svenskt förlag. Romanen hade hon skrivit medan hon arbetade som hembiträde i New York och den gavs ut i femton upplagor redan under det första året. Att hon som hembiträde både skrev och vann, skapade rubriker allt från Åland ända till USA och gjorde henne världskänd.
I romanen får läsaren följa Katrina, en bonddotter från Österbotten i Finland. Redan på de allra första sidorna träffar hon sjömannen Johan, med vem hon gifter sig och flyttar söderut till Åland. Även om det genast visar sig att det utlovade stora fina huset ändå var ett vindslitet torp, växer det under berättelsens gång fram ett starkt band och ömhet mellan de två makarna. Det är en av de vackraste trådarna i romanen, men utöver den ryms även en hel mängd annat vackert, och eländigt, på de här några hundra sidorna.
Salminen låter läsaren komma nära Katrina. Man lever sida vid sida med henne i väder och vind, i glädje som sorg från ungdomsår till ålderdom. I rask takt förs berättelsen framåt, stannar aldrig länge upp vid en årstid eller händelse. Genom Katrina ser man barnen växa och samhället småningom förändras. En strävan efter något mer än arbete och mat på bordet ryms inte direkt i hennes tankar, men däremot i sönernas. Speciellt skildras detta genom äldsta sonen Einar, som redan som ung drömmer om att en dag bli kapten.
Även om tidsperioden kan vara svår att relatera till, kan man se upp och relatera till kvinnan Katrina. Hon utsätts för mycket, oanständiga kommentarer av bönderna, ansvar för hela familjen och i stort sett hela dess ekonomi, men är en som vägrar göra sig mindre än hon är. Hon har sin plats i världen där hon inte föreställt sig att den skulle vara, men gör allt av den och står på sig så gott hon kan. Katrinas liv kunde kanske av någon beskrivas som tragiskt, men den beskrivningen tror jag däremot inte Katrina själv skulle vara nöjd med. Bilden man blir sittande med då man läst boken, är av en ståtlig kvinna, en att ta efter.
Sally Salminen själv var samhällsengagerad vilket syns än mer i hennes senare romaner då hon efter sin succé med Katrina hade utrymme och möjlighet att friare kunde säga det hon ville ha sagt. Hennes senare produktion består förutom av romaner även av noveller, reseskildringar och memoarer.
Källor och läs mer (på svenska och engelska):
Katrina, Sally Salminen 2010 (1936), Schildts förlag AB
Salminen, Sally – Nordic Women’s Literature (nordicwomensliterature.net)
A Maid’s Bestselling Novel – Nordic Women’s Literature (nordicwomensliterature.net)
